finns inte så mycket att säga.. tårarna säger allt.
Vet inte vad jag ska säga till er? - eller vad jag ska göra? - hur jag ska agera?
Jag kan inte tänka mig eran smärta, det ni gått igenom nu är nog det svåraste i erat liv.
Jag förstår hur ni känner er maktlösa att inte kunna göra allt bra igen.
Ni är mitt kött och blod och jag känner mig maklös att inte kunna hjälpa er att få er att må bra.
jag vill att ni ska må bra, vara glada, känna lust för livet.
Det är så hemskt att det här skulle hände..
LIVET ÄR INTE RÄTTVIST
Jag gråter, jag är ledsen, väldigt ledsen för eran skull, ledsen att ni får gå med denna tunga börda på era axlar att det tynger ner er så mycket.
Jag vill inte att ni ska vara ledsna.
Vad som än händer dom närmaste dagarna så tänker jag på er hela tiden, och beklagar verkligen.
Ni får ta vara på den tiden som är kvar.
Och ta vara på alla minnen ni har
jag älskar er - blod är tjockare än vatten.
Jag är tom på ord vet inte vad jag ska skriva eller säga.
